madge

Nu är det lunchrast. Vi har pratat om hälsa. Känns som vi pratar om mycket strunt. Jag räknade ut mitt BMI och fick en chock. 15.8. Men jag räknade visst lite fel. 17.6 stämmer lite bättre, fortfarande lågt med. Haha. Jag skriver även på min ansökan till IKEA. Det går bra. Lite kul att Marion säger att det är jättebra direkt och Michaela hittar saker att förbättra. Det gillar jag. Perfektionisten måste ju få utlopp. Jag tror att allt går förbättra, så då är det jättebra att Michaela säger precis vad hon tycker och ser även detaljer och ifrågasätter hur man formulerar sig och att man ska fokusera mer eller mindre på det och det. Det är jättebra verkligen. Pappa tycker han kan hjälpa mig, men han skulle säga som Marion: "Jättebra." Och det behöver jag inte, speciellt när jag inte själv känner att det är toppen. Som sagt, det går alltid göra bättre. Nu är det bara slipa sig på tal och appearence också. Det är lite svårare.

---

You push me when it’s difficult to smile

You push me, a better version of myself

You push me, only you and no one else

You push me to see the other point of view

You push me when there’s nothing else to do

You push me when I think I know it all

You push me when I stumble and I fall

You push me when I don’t appreciate

You push me not to lie and not to hate

You push me when I want it all to end

You push me when I really need a friend

You push me, all I wanna do is cry

You push me when it’s time for me to try

You push me when I do it for myself

You push me, only you and no one else

Keep on pushin’ like nobody

Every race I win, every mood I’m in

Everything I do, I owe it all to you

Every move I make, every step I take

Every thing I do, it’s all because you push me

You push me

Keep on pushin’ like nobody

Keep on, keep on

You push me

Madonna tillägnade denna låt till sin kabbalahlärare, så jag får väl tillägna den till Michaela - och alla andra som pushar mig, om det nu är någon annan. Haha.