madge

Klockan är 01.06 och jag är pigg. Men jag ska lägga mig. Men det är så jag fruktar natten, all den tid jag vet jag kommer spendera vridandes och med ett vaket sinne driva mig själv till vansinne. Inte kunna slappna av. Idag somnade jag nästan på soffan. Det var som om själen (om den finns) gled ur mig och jag liksom hörde olika ljud, vet inte om de kom från min hjärna eller utanför. Då hörde jag tydligt ett jamande. Michaela på UGAn frågade om katten idag. Jag började gråta. Jag har försökt att inte tänka på det, men där kom det och attackerade mig. Jag var som paralyserad och min kropp frigid... Det där hålet liksom värkte i hela mig och jag var tvungen att rycka mig ur dimman. Någon sade att vi utsätter oss själva för hypnos i vardagliga livet, och det var väl det det var. En utomkroppslig upplevelse på något sätt som överraskade mig och lämnade mig i en smärre chock.

Jag vet inte hur natten kommer se ut. Jag hoppas jag kan somna...